ord
Jag är glad. Yaz är ledig på min födelsedag! Han bytte skift med någon så han kunde vara ledig den 10:e också.
Som jag skrivit tidigare så innebär att vara hundvakt ensam hemma i huset i Kiruna en massa tid att titta på film och serier. Jag har sett en massa One tree hill och jag tror jag måste sluta, nu!
För ett tag sedan hade jag en mardröm där Dan satt i fängelse för att ha försökt döda mig. Han släpptes ut utan att jag visste om det och jag hade en fest i en lägenhet där jag tydligen bodde (det var en awesome lägenhet) och han dök upp där. Han började följa efter mig vart jag än gick och det hela var väldigt läskigt.
Imorgon kommer familjen hem!! Yay!
Hur kul blir inte det? Eftersom WII'et inte är hemma så har jag stora planer på att spöa de i Buzz istället. Que evil laughter..
Jag hörde om en arbetsintervju idag! Yay, igen!
Jag har en bok som jag har köpt för över två år sedan. Jag har alltid tyckt den verkar interssant men jag har aldrig börjat läsa den förrän nu, problemet är att den hade varit bättre om jag läst den tidigare. Boken är del ett i en fantasy triologi om magiker. Innan jag började på den här boken läste jag två andra väldigt bra bokserier.
Jag började med historierna om Gus och Call, texas rangers. Det var inte mycket action i dessa böcker men de som gjorde dem så helt underbart bra var hur författaren skildrade karaktärerna. Det kändes verkligen mer som "dokumentär böcker" än något påhittat. Som att han varit där och sett allt. Man kunde inte annat än relatera och älska dessa karaktärer. Efter sista boken ville jag inte börja läsa något annat för jag tänkte: "hur kan en annan bok någonsin mäta sig till detta?"
En dag när jag var ensam hemma i slutet av sommaren gick jag in på en bokaffär i Umeå för att köpa en Green Lantern serietidning och just vid serietidningarna finns fantasy sektionen och en bok fånade mitt intresse. Ett vitt omslag med en kille i huva som håller i ett litet svärd. Den boken heter "The way of shadows". Hm, detta verkar intressant, var min tanke. Jag läste vad den handlar om och oj.. Assassins! Jag var tvungen att köpa den.
Kom hem och läste halva boken den kvällen (boken är över 600 sidor). The way of shadows var också del ett i en triologi. Den triologin var helt jävla underbar den också! Nu är jag i samma sits igen. Detta var helt annorlunda än böcker om comboys och indianer. Jag har alltid haft en förkärlek till assassins i filmer, böcker och spel. Detta är mina nya favoritböcker. De är mörka, smutsiga, olyckliga, hemska men ändå fyllda med hopp om att människor kan förändra vem de är och bli en bättre människa. The power of words. Det är därför jag älskar att skriva. Tänk att kunna ha talangen och förmågan att fånga och gripa tag i någon med hjälp av tryckta ord på ett papper. Få mig att känna ett hopp om att man kan nå sina mål, förändra sin situation och få mod att gå efter sina drömmar. Att verkligen kunna inspirera någon med hjälp av sin fantasi och ord, detta är min högsta dröm här i världen.
Detta är anledningen till att jag älskar att spela rollspel på tv'n och datorn. Speciellt de som BioWare har gjort (here I go again, I know... But stick with me). Deras dialoger inspirerar mig på samma sätt. Deras karaktärer är så utvecklade att de känns riktiga. Även när det gäller en grön ailen assassin som påminner lite om en mänsklig ödla. Deras ord är fina och de passar ihop så bra och för ett tag får jag leva i den världen och utforska alla möjligeter dessa ord ger mig. Hur kan jag inte inspireras av detta?
Okej, got a bit sidetracked... Tillbaka till mitt problem med boken jag för nuvarande försöker läsa. Jag jämför den orättvist mot böckerna jag läste tidigare. Det är inte rättvist och så ska man inte göra men denna boken kommer inte upp i samma klass och jag har svårt att känna något med karaktärerna. Alltså borde jag ha läst boken så fort jag köpte den. Men, hur kunde jag veta det?
Ibland har man väl tur och hittar en diamant bland alla vanliga stenar.
Okay, midnight drabble done.
Som jag skrivit tidigare så innebär att vara hundvakt ensam hemma i huset i Kiruna en massa tid att titta på film och serier. Jag har sett en massa One tree hill och jag tror jag måste sluta, nu!
För ett tag sedan hade jag en mardröm där Dan satt i fängelse för att ha försökt döda mig. Han släpptes ut utan att jag visste om det och jag hade en fest i en lägenhet där jag tydligen bodde (det var en awesome lägenhet) och han dök upp där. Han började följa efter mig vart jag än gick och det hela var väldigt läskigt.
Imorgon kommer familjen hem!! Yay!
Hur kul blir inte det? Eftersom WII'et inte är hemma så har jag stora planer på att spöa de i Buzz istället. Que evil laughter..
Jag hörde om en arbetsintervju idag! Yay, igen!
Jag har en bok som jag har köpt för över två år sedan. Jag har alltid tyckt den verkar interssant men jag har aldrig börjat läsa den förrän nu, problemet är att den hade varit bättre om jag läst den tidigare. Boken är del ett i en fantasy triologi om magiker. Innan jag började på den här boken läste jag två andra väldigt bra bokserier.
Jag började med historierna om Gus och Call, texas rangers. Det var inte mycket action i dessa böcker men de som gjorde dem så helt underbart bra var hur författaren skildrade karaktärerna. Det kändes verkligen mer som "dokumentär böcker" än något påhittat. Som att han varit där och sett allt. Man kunde inte annat än relatera och älska dessa karaktärer. Efter sista boken ville jag inte börja läsa något annat för jag tänkte: "hur kan en annan bok någonsin mäta sig till detta?"
En dag när jag var ensam hemma i slutet av sommaren gick jag in på en bokaffär i Umeå för att köpa en Green Lantern serietidning och just vid serietidningarna finns fantasy sektionen och en bok fånade mitt intresse. Ett vitt omslag med en kille i huva som håller i ett litet svärd. Den boken heter "The way of shadows". Hm, detta verkar intressant, var min tanke. Jag läste vad den handlar om och oj.. Assassins! Jag var tvungen att köpa den.
Kom hem och läste halva boken den kvällen (boken är över 600 sidor). The way of shadows var också del ett i en triologi. Den triologin var helt jävla underbar den också! Nu är jag i samma sits igen. Detta var helt annorlunda än böcker om comboys och indianer. Jag har alltid haft en förkärlek till assassins i filmer, böcker och spel. Detta är mina nya favoritböcker. De är mörka, smutsiga, olyckliga, hemska men ändå fyllda med hopp om att människor kan förändra vem de är och bli en bättre människa. The power of words. Det är därför jag älskar att skriva. Tänk att kunna ha talangen och förmågan att fånga och gripa tag i någon med hjälp av tryckta ord på ett papper. Få mig att känna ett hopp om att man kan nå sina mål, förändra sin situation och få mod att gå efter sina drömmar. Att verkligen kunna inspirera någon med hjälp av sin fantasi och ord, detta är min högsta dröm här i världen.
Detta är anledningen till att jag älskar att spela rollspel på tv'n och datorn. Speciellt de som BioWare har gjort (here I go again, I know... But stick with me). Deras dialoger inspirerar mig på samma sätt. Deras karaktärer är så utvecklade att de känns riktiga. Även när det gäller en grön ailen assassin som påminner lite om en mänsklig ödla. Deras ord är fina och de passar ihop så bra och för ett tag får jag leva i den världen och utforska alla möjligeter dessa ord ger mig. Hur kan jag inte inspireras av detta?
Okej, got a bit sidetracked... Tillbaka till mitt problem med boken jag för nuvarande försöker läsa. Jag jämför den orättvist mot böckerna jag läste tidigare. Det är inte rättvist och så ska man inte göra men denna boken kommer inte upp i samma klass och jag har svårt att känna något med karaktärerna. Alltså borde jag ha läst boken så fort jag köpte den. Men, hur kunde jag veta det?
Ibland har man väl tur och hittar en diamant bland alla vanliga stenar.
Okay, midnight drabble done.
Kommentarer
Trackback